Ni får tänka ut en rubrik själva :D
Nej nu var det lite länge sen jag skrev något. Har om jag ska vara ärlig inte haft så stor lust.
Idag i alla fall så blir Lionel stora pojken eller nåt, han blir hela 4 månader :)
Och igår så åkte vi och hälsade på storebror och gick på hans skolavslutning. Lionel skötte sig exemplariskt hela tiden. Nu har Walter dessutom slutat barnskolan och börjar ungdomskolan i höst. Lillprinsen är stor minsann.
Efter att ha vart på avslutning så fortsatte vi ut mot Årstahållet för att hälsa på Frida med make och bebis. Där bjöds det på fika och trevligt umgänge. Men eftersom vi ville komma hem i hyfsat bra tid så åkte vi efter en stund. Det tar ju sin lilla tid att ta sig hem. Men när vi kom till centralen så var det kaos, datorer fungerade inte och köerna var jättelånga så jag missade 2 tåg. Är ju tur att dom går ganska ofta på em. Men hade jag bara tänkte lite längre och lite tidigare så hade jag ju kommit på att man kan köpa biljett på Pressbyrån med. Ibland är den lite dyrare än hos SJ men det brukar inte röra sig om så många kr. Aja köpte den där tillslut och vi kunde åka hem. Lionel som nu hade skött sig exemplariskt hela sthlmsvistelsen blev nu tjurig någonstans mellan Enköping- Västerås och sen skrek han konstant tills vi kom hem och han fick varva ner och sova. Stackarn var helt slut.
Men nu är det i alla fall officiellt sommar eller vad man ska säga, nästa vecka hämtar vi mellanskiten i några dagar. Vi ska ha henne i stort sett varannan vecka med några undantag. Walter har först 4 veckor med Pontus och sen 4 veckor med oss :) Det blir bra det. Får väl se vad vi hittar på, blir ev en liten tripp ner till Västkusten under midsommar.
Just det, vi fick ju kortison till Lionels näsa för att se om hans nästäppa skulle släppa, den har ju inte gjort det så nu ska vi på en snabbkoll nästa vecka för att ev se om det behövs ett litet besök hos öron, näsa hals doktorn. Ja är det inte magen så är det näsan. Undrar om det kan ha haft ett litet samband? Han har vart täppt i näsan sen han föddes och haft svårt att äta. Hunger= ont i magen. Sen har det ju inte hjälpt till att ha kolik heller. Hoppas att det löser sig snart i alla fall. Även om lillskiten är mycket mycket mycket gladare och mysigare nu.
Ja och sen tänkte ju jag börja träna lite här hemma, några små övningar för att kunna stärka upp rygg och mage. Allting började bra, gjorde bara några övningar iom att jag är TOTALT otränad och skulle mitt under träningen gå och byta låt på datorn. Klantig som jag var så slog jag i tån i Tv-bänken. Aj satan vad ont jag fick, svor en lång lång stund och klantig som jag var så gick jag en långpromenad efter. Promenaden hem tog lååång tid och tån har en fin blå, lila färg. Troligtvis en liten spricka i den men det är inget man inte gör nåt åt och nu har jag inte speciellt ont så det blir nog bra. :)
O nu äntligen äntligen har älsklingen förlorat sin tatueringsoskuld och som jag sa till honom så kommer han att vilja göra en till efter. Så är det nog nästan alltid, har man väl börjat är det svårt att sluta. Brukar alltid bli någon mer. Den är i alla fall jättefin och passar honom.
Nu på måndag är det min tur, ska skriva Lionel lodrätt ner på benet och för att göra den ännu mer betydelsefull så har hans kära storebror skrivit det.
Nej nu ska jag lägga upp lite bilder..
Kram på er!
Idag i alla fall så blir Lionel stora pojken eller nåt, han blir hela 4 månader :)
Och igår så åkte vi och hälsade på storebror och gick på hans skolavslutning. Lionel skötte sig exemplariskt hela tiden. Nu har Walter dessutom slutat barnskolan och börjar ungdomskolan i höst. Lillprinsen är stor minsann.
Efter att ha vart på avslutning så fortsatte vi ut mot Årstahållet för att hälsa på Frida med make och bebis. Där bjöds det på fika och trevligt umgänge. Men eftersom vi ville komma hem i hyfsat bra tid så åkte vi efter en stund. Det tar ju sin lilla tid att ta sig hem. Men när vi kom till centralen så var det kaos, datorer fungerade inte och köerna var jättelånga så jag missade 2 tåg. Är ju tur att dom går ganska ofta på em. Men hade jag bara tänkte lite längre och lite tidigare så hade jag ju kommit på att man kan köpa biljett på Pressbyrån med. Ibland är den lite dyrare än hos SJ men det brukar inte röra sig om så många kr. Aja köpte den där tillslut och vi kunde åka hem. Lionel som nu hade skött sig exemplariskt hela sthlmsvistelsen blev nu tjurig någonstans mellan Enköping- Västerås och sen skrek han konstant tills vi kom hem och han fick varva ner och sova. Stackarn var helt slut.
Men nu är det i alla fall officiellt sommar eller vad man ska säga, nästa vecka hämtar vi mellanskiten i några dagar. Vi ska ha henne i stort sett varannan vecka med några undantag. Walter har först 4 veckor med Pontus och sen 4 veckor med oss :) Det blir bra det. Får väl se vad vi hittar på, blir ev en liten tripp ner till Västkusten under midsommar.
Just det, vi fick ju kortison till Lionels näsa för att se om hans nästäppa skulle släppa, den har ju inte gjort det så nu ska vi på en snabbkoll nästa vecka för att ev se om det behövs ett litet besök hos öron, näsa hals doktorn. Ja är det inte magen så är det näsan. Undrar om det kan ha haft ett litet samband? Han har vart täppt i näsan sen han föddes och haft svårt att äta. Hunger= ont i magen. Sen har det ju inte hjälpt till att ha kolik heller. Hoppas att det löser sig snart i alla fall. Även om lillskiten är mycket mycket mycket gladare och mysigare nu.
Ja och sen tänkte ju jag börja träna lite här hemma, några små övningar för att kunna stärka upp rygg och mage. Allting började bra, gjorde bara några övningar iom att jag är TOTALT otränad och skulle mitt under träningen gå och byta låt på datorn. Klantig som jag var så slog jag i tån i Tv-bänken. Aj satan vad ont jag fick, svor en lång lång stund och klantig som jag var så gick jag en långpromenad efter. Promenaden hem tog lååång tid och tån har en fin blå, lila färg. Troligtvis en liten spricka i den men det är inget man inte gör nåt åt och nu har jag inte speciellt ont så det blir nog bra. :)
O nu äntligen äntligen har älsklingen förlorat sin tatueringsoskuld och som jag sa till honom så kommer han att vilja göra en till efter. Så är det nog nästan alltid, har man väl börjat är det svårt att sluta. Brukar alltid bli någon mer. Den är i alla fall jättefin och passar honom.
Nu på måndag är det min tur, ska skriva Lionel lodrätt ner på benet och för att göra den ännu mer betydelsefull så har hans kära storebror skrivit det.
Nej nu ska jag lägga upp lite bilder..
Kram på er!
Kommentarer
Trackback