belleles

Jag undrar hur mycket man orkar, först så dör en mycket älskad vän till mig och min syster. Han blev bara 35 år gammal och hade så mycket att ge. Sorgen efter honom är så tung och vi saknar honom nåt så fruktansvärt. Sedan avlider min systers älskade hund av olika omständigheter.
Och igår så ringer hon till mig och berättar att våran "Mommo" dog igår.
Det var hennes biologiske farmor men var som min i alla år med.
Jag var ca 4 år gammal när mamma träffade syrrans pappa så hela den släkten är som min släkt med.

Värsta är att jag känner mig helt avtrubbad, jag vet inte hur mycket jag ska orka. Jag vet att Mommo blev gammal och jag vet att hon ville dö. Men man har ju alltid trott att hon ska leva för evigt. Är ju liksom lilla Mommo. Men nu får hon vila tillsammans med Moffa som hon har saknat i alla år!

Vila i frid, Mommo, Rico och Mister!
Ni var älskde av många!