Kanelbullens dag!
Ja Kanelbullens dag idag då. Jag och Emelie gjorde en insatts och bakade några igår. Mycket goda blev dom :)
I morgon kommer Svärföräldrarna på besök. Ser som vanligt väldigt mycket emot det.
Kram på er!
Blogg från telefonen.
Laddade hem en app till mobilen så nu kan jag lättare blogga från mobilen. :)
Men lägger upp lite bilder just nu bara.
Sören stören!
Vad har hänt sen sist då?
Emelie har börjat hos Benita, dvs Lionels dagmamma och Walter går i skola här. Vad det gäller Walter så är det bara på prov den här terminen. Sen ska han besluta hurvida han ska fortsätta här i Västerås eller inte. Men det känns bra att få ha honom här.
Jag jobbar fortfarande som personlig assistent men har slutat hos den ena. Har ca 60 procent hos en brukare och sen har jag fått timvikariat. Så det känns skönt.
Doris är försvunnen sen ca 11 veckor men faktiskt igår så såg vi henne. Hon hade dock inte några planer på att komma in. Däremot så såg hon väldigt välmående ut, kan ju alltid hoppas på att någon matar henne.
När hon försvann skaffade vi en liten kamrat till Svea, ett litet as vid namn Sören, aka Sören Stören. En kattpojke som är fruktansvärt ynklig och måste snutta folk i nacken och som inte har lärt sig var toaletten är riktigt. Men han kan å andra sidan bli riktigt tuff och attackera en i byxbenen när han känner för det.
Svea är lite smått trött på honom då han gärna ger henne så kärleksbett i rumpan.
Det är väl typ vad som hänt här.
Kram på er!
MRT och annat.
Men lite saker här väl hänt.
För ca 2½ vecka sen så ringde Lionels dagmamma och berättade att Lionel var väldigt vinglig och hade kraftig slagsida åt vänster. Han hade varit lite vinglig ett tag innan och skulle egentligen till läkaren 1 vecka efter det hände. Men iom denna svåra vinglighet så hämtade vi upp honom och åkte till akuten. När vi kom upp dit så tyckte inte vi att han var något nämnvärt vinglig och tänkte att vi säkerligen skulle få åka hem. Mm trodde vi ja, nä nu följdes en veckas inskrivning med alla diverse tester man kan göra.
Först och främst så blev det en MRT med narkos för att titta på i fall det fanns några spår efter blödning eller spricka i skallbenet iom att han haft 2 st hjärnskakningar.
Ingenting hittades på dom röntgenbilderna så då blev det att ta ryggmärgsprov i stället. Eftersom det krävs att man ligger ganska stilla så fick man ge Lionel lugnande vilket han blev fruktansvärt fnissig av. Vi fick ändå vara 3 som höll fast honom då han inte allst tyckte att det där var speciellt uppmuntrande. Allt gick dock bra tillslut.
Efter det så följde
EEG test
CT röntgenn
Ögontest
Hörselprov
EKG
Besök hos sjukgymnasten
Samt ett antal vanliga läkarundersökningar. Inget hittades som tur var utan det konstaterades istället att han inte är redo menalt för den fart han håller. Dessutom är han väldigt överrörlig i sina leder och det gör att han snubblar och har sig. Vi kommer att följa upp detta med en ortopedkonsulent i höst för att se om han kommer behöva ilägg i sina skor.
Men jag är väldigt tacksam för allt dom gjorde trots att han inte visade några som helst symptom på att vingla eller bete sig konstigt.
Annars är det varmt, kvavt, svettigt, tröttsamt och allmänt varmt. Ja jag vet att jag inte ska klaga men jag gör det i alla fall. För jag vill inte ha 30 grader varmt. Snarare 22 och fläktande vindar.
På fredag åker vi till Västkusten i 10 dagar så jag hoppas att det blir hyfsat bra väder. Inte spöregn och snålblåst i alla fall. :)
3 arbeten!
Trivs i alla fall mycket mycket bra på alla jobb även om det kan bli lite långrandigt vissa stunder.
Ja annars är det inte så mycket som har hänt. På fredag är det avslutning för Walter i skolan så jag och Lionel tar tåget upp för att titta. Får se om jag passar på att träffa nån när jag ändå är uppe.
Ja vi får se helt enkelt. :)
Walter kommer sen på måndag. Får se hur länge han stannar nu när det är sommarlov. Hans kompis Aiden är ju äntligen i Sverige så jag antar att han vill stanna här ett tag.
Han har även börjat umgås lite med Lionels dagmammas pojkar så nu har han äntligen ett eget liv här. Han har t om funderingar på att byta skola och börja här i stället. Vi ska dock ta en snack om den saken så att han inte förhastar sig eller liknande. Men ingen skulle ju bli så glad som jag i fall han gör det. Då är hela truppen samlad iom att Emelie ska bo här varannan vecka efter sommaren.
Hon ska gå hos Lionels dagmamma tom.
Sommaren för fru Månsson kommer annars bestå av arbete arbete arbete. Jag kommer bara ha 1 veckas semester och den kommer verkligen vara helig för mig. Blir ju att åka ner till Västkusten i vanlig ordning.
Hoppas bara att vi får lite bättre väder än sist.
Just det, ser ni hur stor Lionel börjar bli?
Kram på er!
Hjärnskakning igen.
Bara hoppas att det inte blir nåt bakslag eller att den riktiga sommaren blir kass.
Men det är bara vänta och se.
Här hemma är det som vanligt, eller ja Lionel fick för sig att åka på en hjärnskakning igen. Det hände för en vecka sen när han skulle ställa sig upp under bordet och slog i huvudet. Vi tänkte inte mer på det för han var bara lite ledsen och lekte sen som vanligt. Det var inte förrens efter han sovit middag och vi skulle ut och leka som jag märkte att han var lite konstig, han tappade balansen hela tiden och var allmänt snurrig. Efter en stund började han att kräkas och då ringde jag 11.77 och dom sa åt mig att åka in till akuten på en gång. Väl där inne fick vi superbra hjälp. Vi fick stanna kvar över natten för observation och dagen efter så fick vi åka hem. Han repade sig väldigt fort den här gången så vi antar att det var en mycket liten variant.
Men nu är han lika "asig" som vanligt, han fick dock lite feber i torsdags och var lite hängig men det börjar gå över.
Kram på er!
Dagens gnällinlägg!
Jag blir så irriterad på vissa föräldrar.
Var idag på ett friluftsmuseum här i Västerås och tittade på lite djur.
Varför låter vissa föräldrar sina barn bete sig hur som helst. Var ett gäng där barnen klättrade på staketen, skrek åt djuren osv osv.
Man kunde sen gå in i ett litet hus och titta på kaniner, vi var där inne och det var trångt som det var men nej då väller den här skocken av ungar in. Sen står det klart och tydligt att mata inte djuren men då kommer de ändå fram med diverse saker och föräldrarna tillåter det hela.
Visst det var väl mest maskrosblad o så men för mig är "mata ej djuren" mata ej djuren, inget annat.
Så det var dagens gnäll... :)
Ja vad har annars hänt? Inte så mycket egentligen. Jag jobbar lite, har ju fått 50 % som personlig assistent och det är helt ok. Alla pengar är ju välkomna.
Vi har börjat komma i ordning och nu börjar det blir riktigt fint. Fortfarande mycket att ordna men det tar sig i alla fall.
Hoppas att våra nya skåpluckor kommer snart så att vi får ett fint kök. Det vi har nu är lite skabbigt men det fungerar i alla fall.
Ja men så mycket intressant har jag att skriva.
Puss på er!
Sämst!
Nåväl, vi har ju nu flyttat, känns skönt att äntligen få bo så stort. Alla får verkligen plats och Walter och Lionel har äntligen egna rum. Än så länge är det ganska sparsmakat hemma då det dels ska målas om en hel den och dels för att vi ska fylla 151 kvm mot våra ynka 75 som vi hade innan. Jisses hur fick vi plats innan? Nästan så att man börjar att känna att det är lite trångt här hemma. Eller det är det ju inte så klart :)
Sen har jag dessutom fått jobb, det är bara timviakariat men som det verkar så kanske det är en fast heltidstjänst på gång. Vågar inte hoppas förrens jag verkligen fått det helt bekräftat.
Med barnen är det bra, dom växer allihopa med väldans fart. Lionel har lärt sig att gå riktigt bra nu, märker att det går bättre dag för dag. :)
Kram på er!
1 år!
Men det är mycket som har varit. Tyvärr fick jag inte jobbet jag sökte men jag letar vidare och hoppas på det bästa.
Fast det har varit en massa annat som har hänt i stället. Ja lägenheten vet ni om men sen har vi ju firat 1 årig bröllopsdag plus att allas våran lilla skit har fyllt 1 år. På bröllopsdagen var mamma och hennes gubbe barnvakt så att jag och maken kunde gå ut och äta middag. Meningen var att vi skulle gå på bio med men lite brist på kommunikation gjorde att det bara blev middag. Men det var en mycket skönt att bara få komma iväg i några timmar och bara vara vi 2. Lionel hade skött sig exemplariskt hela tiden även om mamma nu lärde honom var kastrullskåpet är.
Sen efter några dagar så var det dags för Lilleman att fylla 1 år. Det firades med att ta sina första steg dagen innan,(på sin systers födelsedag t.o.m)smurfärgad tårta och ett litet kalas med nära och kära. Svärföräldrarna skulle egentligen ha kommit till helgen men tack vara det totalt onödiga snöovädret så vågade dom inte åka. Vilket jag till 100% förstår, dom får helt enkelt komma till den nya lägenheten.
Nu i måndags började även Lionel sin inskolning hos sin nya dagmamma, visst det har bara gått två dagar men han verkar trivas som fisken i vattnet och kryper redan runt och härjar. Känns så otroligt att det har gått så fort alltihopa och att han redan går hos dagmamma.
Nu i helgen kommer de andra ungarna med, sista helgen med hela flocken i den här sketna lägenheten. Nästa gång får alla gott om plats och vi slipper att trängas, åh så jag längtar.
Nej nu är det snart dags för smörgås och sedan sova.
Kram på er!
Ny lägenhet och kanske ett nytt jobb!
Tänk att nu äntligen verkar turen vara på vår sida vad det gäller lägenhet. Vi fick nämligen lägenheten vi sökte så någongång i mars/april får jag ca 75kvm mer att städa. Mera städhjälp till folket. Nä men skämt och sido så ska det bli så skönt att äntligen slippa detta råtthål med spruckna väggar som Kvarnvreten skiter i att göra något åt eller en tvättstuga som Gud glömde. Dessutom så får alla barnen ett varsitt rum och ett gästrum när svärföräldrarna kommer på besök. Ja när andra kommer med såklart.
Vi firade det med att åka på en lite snabbvisit ner till Västkusten och där spenderade vi några vackra dagar ute i solen och åt massor av god mat som svärmor gjorde. När vi var där nere så ringde dom från Rekryteringcentret här hemma ang ett jobb jag har sökt. Ska på arbetsintervju på tisdag. Får hoppas att det är en rolig tjänst och att schemat passar med Christians just med tanke på Lionel.
Resan hem var lite dryg dock då Lionel mådde illa och spydde flera ggr. Han har något skit i kroppen precis som Emelie har och det var väl en kombination av det och bilåkandet som gjorde att han spydde lite.Men nu är vi i alla fall hemma och här hemma är det full fart här hemma.
När jag läste till undersköterska så hade jag en klasskamrat som även blev en god vän till mig. Fick reda på för ett tag sen att han var försvunnen och hade varit det sen den 2 dec förra året. Nu i veckan hittade dom honom död 20 meter från sin port. Hur kan man missa en person som ligger 20 meter från porten? Dom hade hittat honom bakom en byggcontainer. Visst han var översnöad men att man ändå missat honom. Nu tror jag inte att dom hade kunnat göra något även om de hittade honom tidigare. Är bara så tragiskt för hans anhöriga som letat så länge och våndats och sen ligger han så nära. Hoppas att dom får ro nu och kan starta sitt sorgearbete.
Vila i frid Henrik.
Kram på er!
Hoppas på det bästa.
Men det är annars lugnt, snart är det dags för Lionel att skolas in på dagis, 1 mars har jag satt honom till.Vi har inte fått plats ännu och hoppas på att får där vi har sökt men det är inte säkert.
Hoppas på att jag får jobb snart med, har inte någon större lust att gå arbetslös sen. Visst har det varit mysigt att vara hemma med Lionel men jag längtar verkligen efter att börja arbeta. Då tror jag att jag uppskattar att vara med Lionel mer. Nu är det samma gamla vanliga visa varje dag i stort sett, tror dessutom att han kommer att uppskatta dagis, han är en sådan nyfiket barn och uppskattar att "leka" med andra barn. Även om de självklart inte leker med varandra. Jag vill dock inte ha honom på heltid på dagis från början utan kanske en 20 timmar och sen utöka.
Ja vi får se hur det blir helt enkelt.
Kram på er!
Typ en ny bil...
Det blev en liten tripp till Fagersta idag. Maken hade bestämt sig för att vi behövde en ny bil, (eller ja jag tyckte ju det med så klart.) och åkte därför dit för att titta på den. En Volvo v70 årsmodell 01. Jag kan ju absolut ingenting om bilar eller så men den var fin och verkar skön att köra. Jag ska testa den nästa vecka om Therese kan övningsköra med mig lite.
Ja just det, blå är den om det överhuvudtaget intresserar någon..:)
Igår var Bullen här med sina småbullar. Karln min åkte hem till hennes kaka för att nörda av sig i några timmar. Passade bra med lite besök av henne för att det var alldeles för länge sen som vi hann träffas. Men som hon skrev i sin blogg så hinner man ju aldrig. Speciellt då hon jobbar och jag bara går hemma.. Men vi får försöka att hinna med att ses lite oftare på något sätt. Lionel var helt slut efter att dom vart här, han somnade t o m redan kl 19 i stället för kl 20 som han brukar. Trodde han skulle sova för natten, men ikke klockan 3 skulle han upp tyckte han. Hans mor höll inte med lika mycket i den frågan.
Nej ska börja tänka på maten...
Kram på er.
1/1-11, dag 26 saker jag saknar..
Jag saknar vissa saker som har försvunnit i mina flyttar som vuxen, bland annat två ljusstakar med spegel som jag fick av min mamma en jul, dom försvann när jag tog mitt pick och pack i all hast och flyttade ifrån Katrineholm. Kommer aldrig någonsin få tillbaka dom så jag får bara leva på mina minnen helt enkelt.
Men det är klart, matriella saker är ju värdsliga ting....
Kram på er!
2010
Ett riktigt händelserikt år kan man säga,
Vi gifte oss i januari och i februari kom den lille skitarnas skit. Ja Lionel alltså, den vilda pojken som inte vet hur det är att ta det lugnt.
Alla resor vi har gjort, fram och tillbaka till västkusten, en snabbvisit ner till Öland, Big time släktkalas i Grönsinka med stora monstermyggor som belöning. En tur till Kristinehamn för att hälsa på Göte, en gammelmorfar som man inte ens visste om att man hade.
Mitt svåra val att låta Danza flytta, ett val som jag vet var rätt men som fortfarande känns i hjärtat och gör ont.
Walter stackarn som bröt armen och efter många turer så blev det operation. Älsklingen som opererade knät ännu en (för vilken i ordningen jag inte kommer ihåg) gång.
Jag har säkert glömt massor av vad som har hänt men även om jag vet att 2011 kommer att bli ett bra år så finns det inget som kan slå 2010.
Kram och gott nytt år på er!
Dag 25, min favoritplats
Sen tycker jag väldigt mycket om att åka ner till Kavlanda och träffa Christians föräldrar, det är så lugnt och skönt där nere och man är oftast väldigt utvilad när du kommer hem.
Kram på er!
Dag 24 mina rädslor
Sen är jag rädd att det ska hända min familj någonting, barnen ska försvinna eller att maken lämnar mig.
När det gäller fobier så är nog getingar den största.
Dag 23, det är jag bra på.
Sen är jag fruktansvärt bra på att få Yatzy, fråga maken.. ;)
......
Var till Hälla idag och skulle hitta lite julklappar, jadå, handla julklappar på mellandagsrean är ju en sketasmart idé. Hittade en del och jag hoppas att dom är uppskattade. Walter tog med sig Aiden så de försvann snabbt för att titta lite själv i affärer. Efter det att vi var klara så följde Aiden med oss hem för att äta middag och spela lite. Pojkarna hade jättekul och Lionel charmade i vanlig ordning, lite senare på kvällen skulle Aiden hem och Walter följde honom tills dom mötte Martina som skulle möta upp dom. Aiden berättade då att han tyckte Walter var jättebra på engelska så han kom hem här stolt som en tupp. :)
Kram på er!
Dag 22, det får mig att gråta.
....
Ja annars är det full fart hemma, var hemma hos Martina idag med pojkarna. Lionel lekte med Nathaniel och Walter var ute och åkte pulka med Martinas bonusson Aiden. Hoppas att dom kan träffas flera ggr och att Aiden flyttar hit, ( han bor i England). Vore så kul om Walter kunde få en kompis här i Västerås med. Nästa gång han kommer till Sverige är i påsk så det är ju tyvärr ett tag dit. Men men.
Kram på er!
dag 21, mitt hem
Vi bor i en 3a med 5 personer, visserligen är ju bara Walter och Emelie här varannan helg men det blir trångt i alla fall. Fast för att beskriva det lite så har Walter den ena halvan av vardagsrummet, Lionel sover inne hos oss men har ett lekrum i klädkammaren. Emelie är den enda med eget rum,köket är ett trångt ställe som man får klaustrofobi av. Eller det får jag av hela lägenheten och bara längtar tills den dagen då vi kan flytta till större.
Den dagen det sker så ska jag beskriva det bättre för den här är inte värd att berätta om.
Dag 20, det här upprör mig
*röker när de är gravida
*drar en barnvagn och röker
*använder babyspråk till sina barn
* inte ha vett och uppfostra sina barn
* inte tömmer luddfiltret i torktumlaren
* inte har trafikvett eller vett överhuvudtaget.
* som är inskränkta
Och en massa mera.
.....
Idag var/är det julafton, det har varit en lugn jul med massor av mat. Finns inget att klaga på. Fick fina presenter av maken, bla en massageupplevelse. Den ser jag fram emot. Ska bara boka in en tid.
Kram på er!
